Centralpalatset ritades av arkitekten Hans Thyselius och uppfördes mellan åren 1912-14. Byggnaden är ett exempel på hans senare och i puts utförda jugendstil. Samtida med Frans Ekelunds Savoy Hotel, är den snarare tyskt och österrikiskt inspirerad.
Arkitekten arbetade med en förplats, som flankeras av två större gavelpartier, i vilka vertikalen markeras av indragna balkonger och burspråk genom de fyra bostadsvåningarna. De indragna balkongerna återkommer i mittpartiet, där dels entrén till bostadspassagen finns, dels hyreslokalen. Under 1900-talet låg här också en populär biograf som bland annat hette Spegeln. Affärsvåningen har granitsockel, med rundbågiga skyltfönster.
Fasaden är putsad i gult medan de typiska jugendfönstren är engelskt röda och ansluter till plåtavtäckningar och takkupor. Kring fjärde våningens indragna balkonger har maskaroner, festonger och växtornamentik samlats. I norr och söder förekommer ekorrar, i mitten fåglar. Även passagens fasader är gulputsade, om än med enklare utformning, som en förmedling mellan den eleganta affärsgatan och den vid tiden prosaiska arbetarbebyggelsen i Lugnet.
ARKITEKTEN
Hans Thyselius (1871-1929) föddes i Malmö och genomgick här Tekniska elementarskolan, varefter han studerade vidare och praktiserade i Tyskland. År 1896 återvände han till Malmö för att arbeta som biträde på olika arkitektkontor, men etablerade sig år 1900 som självständig arkitekt och byggmästare. Utöver detta var han tillsammans med fabrikör Wilhelm Weltz delägare i stenhuggerifirman Thyselius & Weltz med adress ”Vestra Hamnsidan, Citadellskajen”. Thyselius hade sitt arkitektkontor på Stortorget 11b och bodde med frun Elise i Villa Tussebo i Lomma.
Thyselius ritade bl.a. förslag till AEG:s nybyggnader på Västra Hamnområdet och utsiktsterassen vid Kungsparkskanalen. Produktionen omfattade även ett 20-tal byggnader i centrala Malmö och några villor på Bellevue. De tidiga flerbostadshusen känns igen bl.a. på fasadernas gulbeige förbländertegegel (ett slätt och formprecist tegel, ofta med glaserad yta och murat med minimala cementfogar) med inslag av naturstensdetaljer. Exempel på dessa är Kv. Stadt Hamburg 14 (1902), Kv. Blomman 15 (1904) och Kv. Nötskrikan 17 (1908). Senare övergick Thyselius alltmer till putsfasader (t.ex. Kv. Länken 4 (1907) och Paula 13 (1910).
BILDER
Södra Förstadsgatan cirka 1910, innan Centralpalatset uppfördes. Det låga huset som skjuter ut till höger ner för gatan är troligen Möllers fröbutik. Källa.
1914. Vi kan förmoda att knutpunkten har gett upphov till Triangelns namn. I fonden till höger ser vi Centralpalatset. Källa.
Centralpalatset runt 1925 med reklammålningar på brandväggen. Källa.
1915. Axel Stenbergs tredje biograf invigdes i januari 1914 i Centralpalatset vid Triangeln. Den hette ursprungligen Orion men kom ganska snabbt att byta ägare. Den nya ägaren ändrade namnet till Röda kvarn, med en snurrande väderkvarn ovanför entrén. När det visade sig att namnet var upptaget tvingades ägaren till ännu ett namnbyte. Det fick bli Moulin Rouge. Senare namn blev Rialto, Spegeln, Grand och slutligen Spegeln igen. Källa.
1988 Triangelfilms ägare Björn Ringdahl och Mattias Nohrborg sätter den gamla skylten åter på plats. Källa.
Fasaden med affärslokalerna La Couronne och Third Culture från Södra förstadsgatan.
Fasaden från Brogatan.
Fasaden 36B, från Brogatan.
Takåsarna från 36B.
Innergård, 36B.
Södra förstadsgatan, ”Gågatan”, runt hörnet.